Hjalmar Söderberg
Hjalmar Söderberg (1869-1941) räknas som sin epoks främste stilist tillika en av Sveriges mest betydande författare. I hans omfattande produktion ryms bland mycket annat romaner, noveller, dikter, litteratur- och teaterrecensioner och inte minst tre dramer, varav kärleksdramat Gertrud (1906) betraktas som en av höjdpunkterna i tidig 1900-talsdramatik.
Söderberg var dessutom kontinuerligt verksam som översättare från franska, danska, norska och tyska; i bokform översatte han bland annat verk av Anatole France, Heinrich Heine, Guy de Maupassant och Alfred de Musset.
Efter att redan som tonåring på olika håll ha publicerat dikter och noveller lyckades Söderberg med debutromanen Förvillelser (1895) både uppröra kritiker – som gav honom epitetet ”ungdomens förförare” – och skapa en klassiker inom den svenska ”flanörlitteraturen”. Till Söderbergs mest kända verk, varav flera har självbiografiska drag, hör romanerna Martin Bircks ungdom (1901), Doktor Glas (1905) och Den allvarsamma leken (1912) – de två sista har både blivit film och ivrigt satts upp på scen. Han har även skrivit ett åttiotal noveller, varav de flesta publicerats i hans fem novellsamlingar; just kortnovellen brukar ses som en idealisk form för Söderbergs berömda stil.
Hjalmar Söderberg föddes och växte upp i ett lägre tjänstemannahem i Stockholm och har ofta beskrivits som en lysande Stockholmsskildrare, både avseende tidsstämningar och miljöer. Under uppväxtåren hade Söderberg emellertid inga särskilda litterära intressen, däremot en stark dragning till musiken. Efter studentexamen vid Norra Latin i Stockholm 1888 arbetade han som (oavlönad) kammarskrivare på Generaltullstyrelsen, studerade under en termin latin och statskunskap i Uppsala och gjorde också ett kortvarigt försök som landsortsjournalist vid Nyaste Kristianstadsbladet i Kristianstad.
1897 fick han fast anställning på Svenska Dagbladet, där han kom att göra sig ett namn som kulturjournalist. Som sådan var han verksam livet ut, och skrev efter hand allt mindre skönlitteratur. 1908 lämnade han Svenska Dagbladet till förmån för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och 1917 bosatte han sig för gott i Köpenhamn, där han redan bott av och till i närmare ett decennium. Under sina senare år ägnade han sig – i egenskap av principfast rationalist – åt kristendomskritisk forskning samt idédebatterande journalistik.
Söderbergs tidiga kritik av såväl Nietzsche som samtidens framväxande fascism och nazism gör att han kan ses som en betydelsefull liberal opinionsbildare. Samtidigt återkom han i sitt författande ständigt till den tidlösa tematiken om sanning och kärlek, samt till desillusionerade och ensamma människor, som lever sina liv i linje med det berömda citatet från Gertrud: ”Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet”. Flera av Söderbergs verk var provocerande för samtiden och har tack vare sin psykologiska nerv, moralfilosofiska utläggningar och förälskade skildring av sekelskiftets Stockholm bibehållit sin aktualitet till våra dagar.
Trots att han var radikal och omstridd under sin livstid har Söderbergs oeuvre med åren fått ett allt större erkännande från såväl litteraturvetare som läsare, och inte minst haft ett stort inflytande på flera författargenerationer. Sedan september 2010 står upphovsmannen själv även staty i Humlegården i Stockholm.
Länkar
» Dramatenbloggen: Hjalmar Bergman och Dramaten
» Facebook (citat)
» Projekt Runeberg
» Svenskt översättarlexikon
» Söderbergsällskapet
Lästips
Elena Balzamo, Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken
Bo Bergman, Hjalmar Söderberg
Peter Cassirer, Stilen i Hjalmar Söderbergs ”Historietter”
Massimo Ciaravolo, Den insiktsfulle läsaren: några drag i Hjalmar Söderbergs litteraturkritik
Magnus Engberg, En ganska spräcklig ängel: Hjalmar Söderberg i brev och bilder: en historia om liv, dikt och kärlek
Jesper Hall, Hjalmar Söderberg och schackspelet
Bure Holmbäck, Det lekfulla allvaret: studier över erotiska och polemiska motiv i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken mot bakgrund av hans tidigare författarskap
Bure Holmbäck, Hjalmar Söderberg: ett författarliv
Bure Holmbäck, Hjalmar Söderberg och passionerna
Bure Holmbäck, Hjalmar Söderbergs Stockholm
Sven Lagerstedt, Hjalmar Söderberg och religionen
Lars Ljungberg, Alltför mänskligt: om Hjalmar Söderbergs kristendomskritik
Lars O. Lundgren, Kring Hjalmar Söderberg: fem miniatyrer
Lars O. Lundgren, Liv, jag förstår dig inte: Hjalmar Söderbergs Doktor Glas
Göran Lundstedt, Hjalmar Söderberg: makten, kärleken och sanningen
Kurt Mälarstedt, Ett liv på egna villkor: om Maria von Platen
Sten Rein, Hjalmar Söderbergs Gertrud: studier kring ett kärleksdrama
Björn Sundberg, Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro
Olle Thörnvall, Tankens konst: en essä om Hjalmar Söderbergs noveller
