Elsa Beskow

Elsa Beskow (1874-1953) var en av Sveriges mest älskade barnboksförfattare och konstnärer. På tröskeln till sitt genombrott med rimsagan Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) illustrerade hon Alfhild Agrells saga Prins Pompom – ett spännande möte mellan två av landets ledande kvinnliga författare.

Elsa Beskow föddes som Elsa Maartman i en sexbarnsfamilj på Södermalm i Stockholm. Redan som liten tyckte hon mycket om att rita och berätta sagor. Efter faderns död 1889 kom hon att växa upp i en kvinnodominerad miljö med mor, fem systrar, morbror och två ogifta mostrar. De sistnämnda kom sedermera att inspirera Beskow till berömda bilderböcker om Tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och farbror Blå. Efter studier vid bland annat Whitlockska samskolan, där hon hade Ellen Key som lärare, sökte hon sig år 1892 till Tekniska skolan (dagens Konstfack) för att utbilda sig till teckningslärare, något hon senare även arbetade som. I samma veva började hon teckna för barn och blev anlitad av Svensk läraretidnings förlag, hos vilka hon publicerade bilder, bildberättelser och verser i barntidningen Jultomten med början 1894. Tre år senare gifte hon sig med predikanten och konstnären Natanael Beskow, med vilka hon fick sex söner, som ofta kom att stå modell för barnen i hennes berättelser och sagor, liksom hemmet och trädgården på Villa Ekeliden i Djursholm gav inspiration till de besjälade blommorna och växterna i hennes verk.

År 1897 utkom Beskows första egna bok Sagan om den lilla, lilla gumman, som innehöll ett gammalt barnkammarrim som hon hade hört av sin mormor när hon var liten. Bland de närmare 40 verk som följde efter debuten kan genombrottsverket Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) nämnas, som kom att bli en klassiker och läsas för barn under hela 1900-talet, men även andra klassiker som Tomtebobarnen (1910), Hattstugan (1930) och inte minst de fem böckerna om Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin (1918-1947) som senare både iscensatts och blivit såväl film som TV-serie.

Beskow ville visserligen helst arbeta med egna idéer men illustrerade även många böcker med texter av andra, som Mors lilla Olle och andra visor (1903) av Alice Tegnér, och redan dessförinnan Prins Pompom (1901) av Alfhild Agrell.

Idag står Beskow staty på ett torg som döpts efter henne i Djursholms centrum, där hon tillbringade de flesta av sina levnadsår.

Länkar

» Bonnier Carlsens sida om Elsa Beskow
» Projekt Runeberg
» Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Lästips

Stina Hammar, Elsa Beskow: En biografi
Stina Hammar, Solägget: Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst