Rébecca Dautremer
Rébecca Dautremer (f. 1971) är en fransk konstnär, grafisk formgivare och illustratör som räknas till de främsta i hemlandet och även fått allt större uppmärksamhet internationellt. Hon har genom åren illustrerat en lång rad hyllade böcker som vänt sig till både barn och vuxna, oftast skrivna av andra författare, men även skrivit egna berättelser. Jacominus Gainsboroughs rika stunder är den första av hennes böcker att utkomma på svenska.
Dautremers verk är lätta att känna igen, tack vare den originella paletten med varma nyanser av jordnära färger som grönt, brunt och rött och oftast skarpa, utmejslade detaljer och vinklar, som somliga relaterat till japansk konst. Inte sällan leker hon också med kompositioner och gillar att förstora sina rollfigurer, något som ger Dautremers illustrationer en särskild dynamik med lätt surrealistiska och melankoliska drag. Även om Dautremer kan använda olika tekniker, börjar allt oftast med en pennteckning på ett stort akvarellpapper som hon sedan färglägger med gouache, detta för att åstadkomma de suddiga linjerna; små försiktiga penseldrag skapar sedan den övertygande 3D-illusionen av djup i bilden. Ibland har även olja och collageteknik förekommit i hennes verk, som i Journal secret du Petit Poucet (2009), där hon bearbetade sina teckningar med exempelvis mjölk och örter. Även om Dautremers stil har realistiska drag är hon själv inte särskilt förtjust i realism utan föredrar hellre det som avviker, det konstiga eller kanske magiska, sådant som får människor att ställa frågor kring det de ser – svaren är inte alltid nödvändiga, bara frågorna finns där.
Rébecca Dautremer föddes och växte upp i den idylliska lilla alpstaden Gap i sydöstra Frankrike. Hennes far arbetade som snickare och modern på ett bibliotek, så böcker blev tidigt en del av Dautremers liv – med Sophie de Ségurs fantasifulla franska sagor som en favorit. Redan som liten tyckte hon mycket om att teckna, och intresserade sig med åren allt mer för fotografi – så det blev tydligt att det var bildskapande i någon form hon ville ägna sig åt.
Efter gymnasiet flyttade Dautremer till Paris för studier i grafisk design vid ansedda École nationale supérieure des Arts Décoratifs (ÉnsAD). En av hennes lärare såg tidigt hennes talang och introducerade henne för det anrika förlaget Gautier-Languereau. Hennes första tanke var att det skulle kunna bli ett tacksamt extraknäck vid sidan av studierna – och hon kom att hjälpa till med utformningen av förlagets marknadsföring – men efter slutförd utbildning 1995 hade hon börjat uppskatta atmosfären där så mycket att hon stannade kvar och kom att inse att detta med illustration var hennes kall.
1995 illustrerade hon sin första bok, Alphonse Daudets L’Enfant espion, och året efter tog hon sig an La Chèvre aux loups (1996) av Maurice Genevoix, som bäddade för nya uppdrag – också på andra förlag. Till en början kunde Dautremers illustrationer beskrivas som traditionella och konventionella, men hon fortsatte att pröva sig fram.
Hennes mer personliga stil växte fram en bit in på 2000-talet då Dautremer började arbeta med samtida författare, som Ghislaine Biondi i Le Géant aux oiseaux (2001) och Carl Norac i Sentimento (2005), där den senare på ett intressant sätt blandar element av Pinocchio med Frankensteins monster, med resultatet Pinostein. Anmärkningsvärt många av Dautremers böcker har varit just återberättelser och ombearbetningar av tidigare kända berättelser.
Mest har Dautremer samarbetat med sin författarmake Taï-Marc Le Thanh (även han egentligen utbildad grafisk designer) – exempelvis på böckerna Babayaga (2003), Cyrano (2005) och Elvis (2008), varav den sistnämnda belönades med Prix Paille en Queue. Parallellt med att hon illustrerade verk av andra, började Dautremer även skriva egna böcker som hon illustrerade, exempelvis L’Amoureux (2003), som både belönades med prestigefyllda Prix Sorcière för det årets bästa bilderbok i Frankrike och bearbetades för teaterscenen. Sedan dess har Dautremer visat sin mångsidighet genom att även arbeta med kostym och scenografi för teaterproduktioner.
En av Dautremers hittills största framgångar var Princesses oubliées ou inconnues (2004), av Philippe Lechermeier, vars förstaupplaga sålde slut på en vecka, översattes till ett tjugotal språk och några år senare även ledde till ett par uppföljare. Bland Dautremers övriga verk kan exempelvis hennes originella tolkning av Lewis Carrolls Alice aux pays des merveilles (2010) nämnas, likaså den egenkomponerade Le bois dormait (2016) och så de bibliska illustrationerna till Une bible. Nouveau testament (2017), även den skapad i samarbete med Lechermeier. En annan favorit är den spektakulära Le petit théâtre de Rébecca (2012), där Dautremer på utskurna uppslag som påminner om en teaterscen samlat rollfigurer från sina tidigare böcker och bildvärldar, alltifrån Cyrano till Alice.
År 2009 utvidgade Dautremer sitt arbetsfält ytterligare genom att illustrera den animerade filmen Kérity, la maison des contes (engelsk titel: Eleanor’s Secret), i regi av Dominique Monféry, som handlar om mötet med olika sagofigurer. Filmen fick ett hedersomnämnande på Annecys internationella animationsfestival, världens ledande i sitt slag, och släpptes även som både bilderbok och bilderboksapp (se länkar nedan).
När Dautremer tillfrågas om sina inspirationskällor talar hon gärna om familjen, om fotografi och konst och musik, men nämner också en del specifika konstnärsnamn som Henry Darger och Beatrix Potter. Inspirationen från Potter går inte minst igen i Jacominus Gainsboroughs rika stunder, som vänder sig till alla åldrar och därtill kretsar kring en kanin. Ambitionen från början var att göra en bok som, olikt Dautremers senaste bilderböcker, på ett tydligare sätt vänder sig till barn – som bland annat kan lockas av färgglädjen och utmaningen i att leta efter titelfiguren i bilderna (Jacominus är liten och inte alltid så lätt att hitta) – men själva berättelsen i parallellvärlden rymmer samtidigt tillräckligt med nyanser och djup i alla livets sorger och glädjeämnen för att även tilltala vuxna. För Dautremer är just det filosofiska och poetiska tilltalet viktigt, och bilderna ska där inte bara illustrera det som texten säger utan både bestämma bokens rytm och möjliggöra associationer och alternativa tolkningar.
Rébecca Dautremer är sedan länge bosatt i Paris med sin make Taï-Marc Le Thanh och parets tre barn. Vid sidan av illustratörsuppdrag, även inom reklam (exempelvis för märken som Kenzo och Cartier), och frekventa utställningar i Frankrike och USA, håller hon även i workshops för aspirerande illustratörer (se Facebook-länk nedan för mer information).
Länkar
» Rébecca Dautremers hemsida
» Rébecca Dautremers Instagram-konto
» Rébecca Dautremers Facebook-konto
» Telerama – Intervju med Rébecca Dautremer i hennes ateljé, om arbetet med Jacominus Gainsborough (OBS! På franska!)
» AskART – Intervju med Rébecca Dautremer
» Eleanor’s Secret – Filmtrailer för amerikansk distribution
» Eleanor’s Secret – Trailer för Dautremers bilderboksapp